En studie om frekvensderivataskyddens funktion, tillämpning och nödvändighet i det svenskakraftsystemet har genomförts. Frekvensderivataskydd används som ett skydd mot ödrift.Ödrift innebär att produktionsanläggningar upprätthåller driften av en mindre del av nätetäven då anslutningen till det större kraftsystemet försvinner. Studien initierades pågrund av att det rapporterats att frekvensderivataskydden löst ut obefogat. Undersökningenhar innefattat en litteraturstudie om ödrift, frekvensderivataskydd samt problematikenmed Obefogade bortkopplingar. Vidare har en empirisk mätdataanalys genomförts för attestimera frekvensderivatans variationer i kraftnätet.

Bakgrund och problem: De noterade finska och svenska företagen har sedan redovisningsår2005 varit tvungna enligt IFRS-regelverket att utsätta sina goodwillposter för årliganedskrivningsprövningar. Förfarandet har förväntats öka på redovisningens relevans mensamtidigt har den också kritiserats för att öppna ett fönster för manipulation och bias. Problemetmed förfarandet är att det innefattar en hel del personlig bedömning och är för allmänheten enrelativt ogenomskinlig händelse. Den tidigare forskningen har för mestadels koncentrerat sig påden amerikanska marknaden och varit oense ifall den nya kutymen är lyckad eller inte. Diverseundersökningar har lett till olika resultat angående bias inflytande över nedskrivningsprövningar.Tillsvidare har IFRS-hemisfärens norra del (Nord Europa) dock inte berörts i denna forskning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta del i den tidigare diskussionen med att undersöka ifallde i Finland och i Sverige utförda nedskrivningarna varit igenomsnitt befogade och ifallberättigade ekvivalenta skjutits upp.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Det finns de som säger att vissa kvinnor är så provocerande att de får skylla sig själva när de blir misshandlade. Kvinnan får skulden för det hon inte gjort. Kvinnor rannsakas i minsta detalj för att verkligen utesluta att de själva inte förtjänat en smäll eller att bli våldtagna. Hur många skulle reagera och handla om en kvinnomisshandel bevittnas, om det är grannen som misshandlas? Vi har valt att fördjupa oss i ämnet då ämnet, på alla nivåer, påverkar oss människor men som samtidigt är så svårt att ta i.

Lärare har enligt 14 kap. 1§ SoL skyldighet att anmäla till socialnämnden vid misstanke om att barn far illa. Trots att anmälningsskyldigheten är absolut, visar forskning att enbart ca 20 % av alla misstänkta fall anmäls. Syftet med undersökningen var att utifrån några lärares och en socialsekreterares perspektiv ge förståelse för anmälningsskyldigheten. Anledningen till att bådas perspektiv undersöktes låg i det faktum att lärarnas anmälningsskyldighet i stor grad påverkar socialtjänstens arbete.

Bakgrund/syfte: Många patienter, varav unga vuxna(18-25 år) utgör en stor grupp, använder akutmottagningar [AM] av obefogade skäl. Problemet med icke-akuta patienter på AM har varit ett diskussionsämne sedan 80-talet i västvärlden. De långa väntetiderna och ökade patienttrycket på AM är associerat till en försämrad upplevelse av vården ur ett patientperspektiv. Primärvården har en nyckelroll i att styra flödet av patienter som söker vård. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur unga vuxna (18-25 år) söker vård relaterat till kön, ålder, symptom och lämplig vårdnivå, AM kontra Närakuten [NA].Metod: En deskriptiv konsekutiv enkätinsamling genomfördes på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och på närakuten (Cityakuten) i Uppsala.Resultat: Kvinnor sökte mer vård i undersökningsgruppen och den vanligaste orsaken till besök på AM var buksymptom och på NA var det allmänna influensasymptom.

Denna tekniska rapport är utförd för kraftbolaget Jämtkrafts räkning. Syftet är att uppdatera ett antal selektivplaner för kraftstationen vid Kattstrupeforsen samt angränsade elnät. Fokus ligger på felströmsberäkningar och kontroll av selektivitet mellan olika reläskydd.Relevant data har erhållits från Jämtkraft, vilken sammanställdes i och beräknades med hjälp av kalkylprogrammet Excel. Två olika driftfall har undersökts; driftfall 1 som är normal drift och driftfall 2 där T3 är ur drift. Fem principiellt åtskiljda fel kan uppstå vid varje driftfall.

BakgrundAtt arbeta inom prehospital sjukvård anses vara givande men det medför även risker för hälsan. Stressrelaterade sjukdomar är ofta påvisbara hos personal inom yrket. Antalet ambulansuppdrag har ökat kraftigt de senaste åren och likaså andelen uppdrag med prioritet 1. Yrket präglas av kontakten med vårdtagare, drabbade samt övriga samhällsfunktioner där omvårdnaden ställs på sin spets. Under de senaste tjugo åren har ambulansverksamheten utvecklats avsevärt.

Utfört examensarbete undersöker vinkelfelet i mätkretsen för riktade jordfelsskydd och hur det påverkar dess felbortkoppling. Uppkomna vinkelfel i mätkretsen kan påverka det riktade jordfelsskyddet så att verklig felström och uppmätt felström inte stämmer överens, vilket kan leda till uteblivna eller obefogade felbortkopplingar. Vattenfall ställer krav på att vinkelfelet får uppgå till max ±2 grader för mätkretsen. Eftersom vinkelfelet i många fall har en hög påverkan på jordfelsskyddets noggrannhet undersöks vad Vattenfalls vinkelkrav egentligen innebär. Största orsaken till vinkelfelet uppstår oftast i strömtransformatorn och därför undersöks hur mycket två strömtransformatorer med olika klassificeringar som är vanliga i elnätet påverkar vinkelfelet i mätkretsen.Jordfel är det vanligast uppkomna felet i mellanspänningsnät och dess storlek beror till stor del på hur mycket kapacitivt bidrag som finns på linjerna samt värdet på nollpunktsresistorn.

Scanias nuvarande mjukvaruprocess upplevs, i många fall, vara onödigt lång från det att en idé har genererats tills att den har lanserats på marknaden. För att konkurrera på marknaden är det viktigt att erbjuda nya tjänster och ny avancerad fordonsstyrning som snabbt ska kunna sättas i produktion. För att säkerställa att mjukvaran uppfyller de uppsatta kvalitet- och säkerhetskraven används inarbetade processer däribland den så kalladeEmbedded Release Process. Dock är denna process inte alltid till hjälp för utvecklingen och kan medföra lång "time-to-market".Syftet med detta examensarbete var att utreda Scanias nuvarande utvecklingsprocess av mjukvara med avseende på ledtider, eftersom det idag råder frågetecken om huruvida processen är tidsmässigt optimerad från idé tills att den når kund.De metoder som har använts för att angripa de uppställda frågeställningarna har bestått mestadels av kvalitativa forskningsmetoder så som litteraturstudie, värdeflödesanalys, fallstudie, benchmarking samt workshop. Såsom ett komplement till den kvalitativa forskningen har statistik tillämpats i fallstudien.Värdeflödesanalysen visade på många överlämningar inom organisationen, centraliserad beslutsfattning samt att flödet sker sekventiellt.

Göteborg Energi AB är ett bolag med höga ambitioner att säkerställa ett stabilt distributionsnät för sina kunder. Med ett säkerställande följer åtgärder i form av beräkningar för komponenter som transformatorer av olika märkeffekt, hög- och lågspänningssäkringar och andra kritiska skyddsanordningar som t.ex. reläskydd. Vid ett flertal tillfällen under de senaste åren har det uppmärksammats en problematik där ett fel i lågspänningsnätet har löst ut anslutande transformator. Felet har grundat sig en svag selektivitet mellan transformatorsäkring och lågspänningssäkring.

Göteborg Energi AB är ett bolag med höga ambitioner att säkerställa ett stabilt distributionsnät för sina kunder. Med ett säkerställande följer åtgärder i form av beräkningar för komponenter som transformatorer av olika märkeffekt, hög- och lågspänningssäkringar och andra kritiska skyddsanordningar som t.ex. reläskydd. Vid ett flertal tillfällen under de senaste åren har det uppmärksammats en problematik där ett fel i lågspänningsnätet har löst ut anslutande transformator. Felet har grundat sig en svag selektivitet mellan transformatorsäkring och lågspänningssäkring.

Göteborg Energi AB är ett bolag med höga ambitioner att säkerställa ett stabilt distributionsnät för sina kunder. Med ett säkerställande följer åtgärder i form av beräkningar för komponenter som transformatorer av olika märkeffekt, hög- och lågspänningssäkringar och andra kritiska skyddsanordningar som t.ex. reläskydd. Vid ett flertal tillfällen under de senaste åren har det uppmärksammats en problematik där ett fel i lågspänningsnätet har löst ut anslutande transformator. Felet har grundat sig en svag selektivitet mellan transformatorsäkring och lågspänningssäkring.